Somnade nästan till min film idag med, drog på Prometheus. Rätt så hyfsad rulle, vet inte om det är något som jag rekommenderar precis. Men visst helt okej som sagt, inte min typ av film. Ville mera ha skräck eller iall mer aliens.
Men nope!!
Ska snart dra mig ner i sängen, känner att det börjas snart att ögonen släcks!
Utanför bloggen mer, jag har pratat om förut i min blogg om känslor. Såna här känslor som man känner att man är kär. Jag har aldrig upplevt något sådant, men har gjort det nu tror jag. För några veckor sen, men börjar inse nu och talar om det för mig själv att det inte kommer hända något nu. För han jag gillar bor i Sundsvall som sagt och jag tror inte han kommer lämna sitt liv och sitt jobb där för en tjej som jag.
Och jag kommer nog inte heller flytta ifrån mina rötter bara så där.
Som sagt, talar om något för mig själv varje dag att det aldrig kommer ske och jag kommer nog inte träffa honom. Fast det kommer göra ont i hjärtat möjligtvis, men det får läka med tiden isåfall helt enkelt.
Vet att jag gillar han och han har påverkat mig mkt, men märker som sagt varje dag att vi inte pratar lika mycket som vi gjorde förut. Tror även att han börjat tröttna på mig och han ser nog mig som en jobbig "person" just nu. Det vad jag tror , men vet inte. Visst det kan vara något helt annat från hans sida, men jag orkar snart inte bry mig mera. Jag har gjort mitt känner jag och jag klarar nog inte av mer..
En del av mig har jag även inte berättat, dvs min sjukdom (min diabetes) den är som sagt en hel del av mig om inte mer. Vill inte dra upp den bara så där och så känner jag, när jag vet att jag kan säga att jag är sjuk osv att jag möjligtvis inte kan bli botad. Att jag får leva mitt liv med sprutor och mat-tider på jämna mellanrum för jag ska må bra och även min själ. Och att vi som har diabetes också får tänka ett steg längre än "normala" gör. Dvs när vi dricker alkohol och att anpassa sig till mat osv osv. Det är ett våg-spel, det vet jag redan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar