Jag kunde inte ligga längre i mina sträva påslakan längre, så det blev en till tvättning av dom.. Vill ha någorlunda lena påslakan som går att sova i. Inte sträva..
Det här med att vara kär i någon kan vara en helt underbar känsla, men just nu tycker jag den är as jobbig när man bor halva Sverige emellan och tror inte det kommer hända något av massor av skäl. Han har sitt liv där han bor och inte nog med det, han har barn och t o m en tjej. Men ändå håller han på med mig. Jag kanske låter som en idiot som inte har gått ifrån än. Men när vet man att det är nog och att man själv är på bristningsgräns?? När vet man när det är slut? Hur länge mer orkar man utsätta sig för något som aldrig kommer att ske?
Det börjar bli jobbigt att vara beroende av en person som man knappt känner och känna såna känslor för någon. Man blir bara sårbar för varje dag det går när man pratar med varann. Jag har ingen aning själv hur han känner för mig. Är det en lek för honom? Bara massa ord till mig som inte betyder?
Jag vet att jag kommer få ta en ordentlig smäll sen när det sker när vi inte pratar mer. Det kommer bli jobbigt, ligga och gråta över honom.. Borde jag släppa och börja må bra igen??
Borde ringa CSN idag angående vart tusan mina pengar har tagit vägen, jag har rätt till 5 veckor. Men jag orkar bara inte.. Men jag måste det...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar